mig och en vän jag inte träffat på länge


god, i miss you.


ja, detta är alltså jag och uri, min alldeles egna pojke ifrån barcelona.
vi träffades 2010 när jag var i spanien med min spanskagrupp och har varit vänner ända sen dess.
helt underbara minnen från den resan, men även mycket tårar. tror aldrig jag gråtit så mycket som då.
kaotiskt slut på nian, men ack så värt det. Även då han pluggar på universitet nu och jag har gymnasiet här och vi inte pratar lika ofta som förut så finns han alltid där när man behöver honom, och jag blir så glad när han skickar fina meddelanden.

Även om det är snart 2 år sedan vi träffades så vet jag att vi kommer ses igen.
Det har vi lovat varandra, det är ett löfte, för en sådan vänskap ska man fightas för att bevara.
Det är ett löfte.